saken dar aktuella informationen, alternativ igenom att klart tjusa informationen mot kallor som verkar otillrackliga, vilket stode till att varna lasaren om informationens komma ifran. Kika samtalsidan forut mer fakta.
Bland dom arter saso anvander sexuell reproduktion befinner si saken da sexuella attraktionen (eller sexuell attraktion ) attraktionen mot andra medlempulering alternativ forut erotiska aktiviteter.
Flertal hypoteser avseende evolutionsteorin foreslar att somlig sarskilda egenskaper hos organismer ( sekundara sexuella egenskaper ratten ino pafaglar, storleken gallande hornen utav hjortar, den sexuella hud itu primater; volymen it brosten alternativ storleken ratio- svaga kvinnors hofter, muskelmassa hos hanar. ), sasom skulle vall erotis attraktion, inneha valts ut av evolutionen darfor att eskalera risken pro fortplantning tillsamman saken dar lampligaste partnern.
Alltsa skulle manga populara attraktioner, sasom broststorlek eller nago kvinnas laga karleksforbindelse mellan midja och hoft, framfo motsvara sexuella preferenser pa grund av sarskilda kulturella egenskaper.
OBS Den har artikeln presenterar teorier sam vetenskapliga uppgifter forsavit morfologiska, sunda, olfaktoriska egenskaper etc. som orsakar erotis tilldragning emella kreatur. Dom specifika neurobiologiska processerna som astadkomme det genomforbart att identifier det motsatta konet presenteras i artikeln erotis laggning. Do neurobiologiska processerna saso ligger till fundament for sexuella preferenser sta somliga egenskaper hos partnerna alternativ forut nagra specifika partners presenteras i artikeln erotis preferens.
Generisk internminn
Syntesen utav sta narvarande tillgangliga data tyder pa att do majoriteten kreatu befinner si biologiskt organiserade sta heteroseksuell kopulation. Torsk pa kannetecknen hos kanda neurobiologiska kretsar verkar kemisk kommunikation besta saken dar mest lampliga pro overforing utav signaler sasom utloser sexuell attraktion.
Neurobiologiska kretsar it samla
Nya vetenskapliga studier visar att saken da allmanna neuroanatomiska organisationen av icke-primata moderkaksdju befinner sig sarskil utformad stav heterosexuell sampulering. Enkelt uttryckt finns det tre stora forkopplade neurobiologiska kretsar, kontrollerade av hormoner
Enligt denna organisation ar det inom moderkaksdju luktkretsarna saso verkar finnas dom mest lampliga forut medfodd process bruten signaler saso utloser erotis tilldragning.
Organisation itu sensoriska ordn
Studien utav skild sensoriska ordn antyder att enkom kemisk kommunikation uppenbarlige befinner sig den mest lampliga for att formedla signaler relaterade till erotis tilldragning.
Ett kemisk molekyl kan sannerligen ha specifika fysikaliska och kemiska egenskaper, saso skiljer sig massor a dom tusentals andra kemiska molekyler saso finns inom miljon. Kemisk kommunikation finns pa alla nivaer i nagon organism i cellen, mellan celler, mellan vavnader samt organ. Dartill kan kemiska molekyler latt syntetiseras, emitteras samt detekteras av nago organism. Hos moderkaksdju kan flera sensoriska organ ( tunga, Grueneberg ganglion, septalorgan etc.) marka kemiska molekyler. Andock det befinner sig olfaktoriskt epitel samt i synnerhe det vomeronasala organet saso verkar specifikt organiserat darfor at process dom kemiska signaler sasom utloser sexuell dragnin.
Jamfort med somatisk stimulering utgor det somatosensoriska systemet fran flera typer fran receptorer ( mekanoreceptorer, nociceptorer, termoreceptorer osv.) Sasom finns inom huden, inalvorna, musklerna sam senorna ino kroppen. Mo diskrepans fran sensoriska ordn darborta receptorer finns i sensoriska organ, befinner sig skilda somatosensoriska receptorer utspridda inom hela kroppen. Dessa receptorer mojliggor detektering bruten skadliga stimuli, temperatur, stretch, kompression, vibrationer alternativt bekantskap. Pa denna niva marker vi att ingen itu dessa receptorer kan existera specifika forut en erotisk signal. Varje bekantskap tillsamman kroppen aktiverar somatosensoriska receptorer, oavsett om kontakten befinner si erotis alternativt ick. Det finns foljaktligen inga elementara somatosensoriska signaler som ar specifika stav reproduktivt upptradande. Det finns dock specifika kopplingar emellan penis / klitoris och beloningssystemet, sasom utloser sexuella reflexer samt inducerar massor sexuella lardomar. Skad det somatosensoriska systemet verkar inte existera organiserat darfor att behandla signaler som utloser sexuell dragnin.
Saken dar visionen befinner si en enorm sensorisk kanal bland hominider. Atskilliga teorier inneha for den skull spekulerat i att visuella signaler kan rulla som specifika signaler darfor at utlosa sexuell dragning. Skad det visuella systemets funktionella egenskaper verkar inte befinna lampliga stav process av medfodda signaler forsavitt erotisk tilldragning. Sanning befinner si att fotonerna sasom utgor elektromagnetisk stralning och sken ar energipartiklar. Do kan sarskiljas av varandra via sin vaglangd emella 10 3 samt 10 ?14 meter. Dom sensoriska synstrukturerna ar receptorerna (3 typer bruten kottar samt 1 genre utav stavar ) hos do neurosensoriska cellerna ino nathinnan sasom detekterar fotoner med nagon vaglangd emella 400 och 700 nm. Bundenhet kungen dessa egenskaper, i ultimata nedgang i dagsljus, kan enbart tre principiell visuella signaler detekteras. Dartill, den anatomiska nivan, visas saken da icke inom gnagare kopplingar mellan visuella strukturer och nervceller ino hypotalamus sasom styr söker en hustru Dominikaner hormonellt reproduktionssystem ( neuroner at GnRH / LHRH). Av dessa forevandning ar det osannolikt att det finns ett nedarv grundlaggand visuell tecke ifall avelsbeteende. Likva kan det existera genomforbar att precis fakta, extraherad a bearbetning utav elementara visuella stimuli, kan klaffa saso ett nedarv tecken. Denna vard, ehuru den ar otrolig efterso dess inneboende komplexitet, kan infalla inom dom associerande kortikala delarna fran det visuella systemet.
Ino karleksforbindelse at horseln ar horselns sensoriska strukturer sensoriska harepitelceller ino snackans spiralorgan, som kanner itu rorelser orsakade fran molekylara vibrationer inom luft alternativ divateoxi. Molekylara vibrationer ager ej specifika konsegenskaper, odla det kan uppenbarlige icke vara nagon nedarvd grundlaggand horsel tecke sasom utloser erotisk dragnin. Dessutom upptrader saken da anatomiska nivan inte ino gnagaranslutningar emellan horselstrukturerna och nervcellerna i hypotalamus saso styr hormonellt reproduktionssystem ( neuroner till GnRH / LHRH). Snart kan det finnas till genomforbar att utforlig upplysning, extraherad fran proces itu elementara horselstimuli ino associerande kortikala regioner, kan funk som ett nedarv signal. Skada experiment tillsamman gnagare indikerar att det formodligen ick finns nagra medfodda horsel sexuella signaler, varken hos honan alternativ hos hanen.
Sammanfattningsvis i saken dar radand kunskapslaget uteslutande luktsystemet i daggdjur verkar specifikt organiseras darfor at processa skild typer fran medfodda signaler sasom kan utlosa sexuell tilldragning.
Signaler saso utloser erotisk attraktionskraft
Ino linje med saken dar biologiska organisationen utav sensoriska system har undersokning visat vikten itu annorlunda fakta (kon, alder, endokrin stallning, genotyp, etc.) saso formedlas bruten kemiska molekyler samt deras betydels inom erotis attraktionskraft.
Andra signaler, sasom inte ar kemiska sam saso det forut narvarande befinner si tufft att fastsla forsavitt dom befinner sig medfodda alternativt forvarvade, lirar likas nagon funktion ino erotisk attraktionskraft. Dessa signaler, som relaterar mot sexuell dimorfism och precopulatory beteenden ( uppvaktning visar ), befinner sig
Leave a Reply
Want to join the discussion?Feel free to contribute!